Sandra

wow!
Helgen har verkligen gått fort! Va har vi gjort? jag minns inte!
Eller jo, det gör jag om jag verkligen tänker efter, men (amnings)hjärnan e lite lurig..
Så lurig att jag, förra helgen, när vi var ute hos svärföräldrarna, lyssnade på nappflaskan för att se om tillägget var klart..
HAHA
Svärmor och Andreas bara tittade på mig! då e de illa!
Och hur står det till i hjärnkontoret efter denna helg när sömnen inte riktigt infunnit sig som den ska?
Det lär vi nog märka.. ;)

Har lagt upp lite bilder på Fisboken och bloggen, och allt mer människor säger att Melli börjar likna mig!
Det är så kul att höra, för innan så har det ju varit pappa upp i dan!
Gosungen! <3


Jag har märkt att Melli inte riktigt hittar ron att sova på dagen när hon ligger på rygg, så av nån anledning så la jag henne på sidan här om dagen när hon skulle sova middag, och då somnade hon direkt, och sov säkert 2h.
När jag provade det igen dagen efter så var det likadant.
Så på dagtid, (när jag har koll på henne) när jag märker att hon e riktigt trött så får hon sova på sidan.
För en trött bebis som inte hittar ron blir en grinig bebis.
Och man vet ju själv hur man blir när man inte kan sova..
OCH ÅTEIGEN konstaterar jag att jag dagligen får lära mig nåt nytt om min lilla bebis.
Det är inte jag som lär henne saker, det är hon som lär mig.
;)

Till något mycket mer tråkigare..
Min mamma har som sagt cancer, som är obotbar, men får cellgifter för att se om de finns en chans till att förlänga livet lite grand.
Men efter en helvetesvecka så betämde hon sig igår för att sluta med cellgifterna.
Och jag förstår och stöttar henne i det beslutet helt.
För vem vill vara sängliggandes dagligen, kräkas dygnet runt, ha en obegriplig smärta, inte orka äta eller dricka, tappa allt hår, inte veta vilken dag det är, inte orka träffa människor? Inte orka leva helt enkelt?
Det är ingen kvalité på livet.
Då är de bättre att få njuta av den tiden som finns kvar, njuta av sina barn och barnbarn.
Möta alla människor som bryr sig om och älskar henne, för tro mig, det är många liv hon berört genom sitt liv..
På tisdag (i morgon) blir hon 55år.
Älskade mor.
Hoppas hon mår bättre snart.



Nu vaknade min llla plutt, så nu blir det käk o bus, och sen en prommis i friska luften.

kram på er sötnötter