Jag behöver hjälp!
Tjoho!
Igår var vi på Roadtrip till Åkers Styckebruk och Strängnäs, där vi först hälsade på min mor, sen min mormor..
Vilket var jättekul!
=)
Se hur stooor jag ser ut (!) USCH!
Men men, gilla läget tills jag får/kan börja träna igen.
Sen drog vi till Strängnäs och Hälsade på Tobbe&Maria som för första gången fick träffa Melanie.
Det var så kul att se dom hålla i vår lilla skatt :)
Det kommer bli bra föräldrar av dem när det väl är dags :)
Så gårdagen var fullspäckad..
Var helt slut.. och lillfrken har nu bestämt sig för att hon ska ha mat 1 gång i timmen!! oavsett var vi befinner oss vilket jag tycker e knepigt..
FÖr det första så känns mina bröstvårtor helt sönderammade..
och sen känner mig mig obekväm med att amma bland folk..
jag vet lixom inte riktigt vad folk tycker om man slänger fram tutten bara sådär..
vilket jag måste när hon är hungrig!
Jobbigt, man vill u inte att folk blir stötta, men måste man så måste man mata sin lilla..
Hur gör folk??
Jag är ju diskret av mig och försöker ursäkta mig till ett annat rum när det väl är dags.. men det är ju jobbigt att behöva göra det 1 gång i timmen, hela tiden!
Behöver tips på hur ni andra har gjort!
Är det oförskämt att amma överallt??
Det var likadant när vi var på stan idag på familjerätten för att ordna med faderskapspapprena..
(ante o jag e ogifta än så länge)
fast jag matade henne precis innan vi gick hemifrån så ville hon ha mat när vi väl var där!
och hon gallskrek när vi fixade med papprena på kontoret!
det var så jobbigt..
Och på vägen ut så var hon så upprörd att hela kontorslängan där på Familjerätten hörde henne.
TACK OCH LOV (!) så kom 2 äldre kvinnor ut från sina kontor och ville titta på vår skatt..
jag sa att hon var trött och hungrig..
och då erbjöd de mig att få låna ett av deras kontor så jag kunde amma henne..!
Guuud så skönt det var att få sitta ifred.. och inte i ett väntrum där de sprang folk ut och in hela tiden!
Så hjälp mig nu med lite tips!
Vi badade henne också i lördags..
Hon gillade det tror jag, tills vi blötte huvudet på henne .. (tog handflatorna och öste lite vatten över huvudet på henne)
Då gallskrek hon tills vi tog upp henne och torkade henne..
Så söt.. men det gör så ont i mig när hon är sådär ledsen.. men ren blev hon..
Här är en bild på henne efter hennes lilla dopp..
Ganska lik mig här tycker jag.. hehe
Mitt älskade lilla troll.
S
Gud så söt hon är!
Syrran brukade alltid ha med sig en filt att lägga över sig och bebis. Det tyckte hon kändes helt okej, om hon satt bland folk!
Kramar
Gud så underbar söt! Vet det är jätte jobbigt när de äter så ofta, det är svårt och göra saker, planera saker. I början tyckte jag det var jobbigt och amma där andra folk var, men nu känns det inte jobbigt alls, men klart man försöker vara lite diskrett, man sitter i hörn eller ryggen imot, lägger en handuk över bröstet osv. Jag tyckte det var jobbigt när man på stan eller hade besök eller var på besök hos folk när emilia började skrika och ha sig, tänkte hela tiden "hoppas hon är tyst, nej nej, börja itne gråta nu" kände inte mig riktig bekväm bland folk o kunde inte riktigt va mig själv. det var så skönt och komma hem igen och göra allat i lugn och ro osv. med tiden så vänjer man sig och man lär sig hantera olika situationer oså :) och man blir mer och mer trygg i sin roll som mamma :)
i början är det många som vill besöka nya bebisen, besök varje dag osv, kan vara stressande och jobbigt. vi hade besök o samtal osv varje dag i kanske 2-3 veckor, sen blev det lungt, så skönt att bara en dag ägna en hel dag utan besök och all tid åt bebis o lugn och ro, slippa tänka, planera osv för besök eller för man skulle till någon osv. för det är lite av en planering varje gång man ska g sig iväg. man ska se till att bebis precis ätit, ren blöjja, byta om och fixa sig själv osv. sen kan det vara att precis när man ska gå så kanske bebis vill äta igen, lite svårt att planera eller hålla tider jämt. bara att sänga av sig jackan igen osv..ännu mer jobbigt om man är ute och gå ocj bebis börjar skrika och vill ha mat, man kan inte direkt stå ute mitt i ingenstans och amma :S knöligt! allt blir så mkt lättare när bebis börjar vara med mer med blicken och förstår lite mer, man kan distrahera bebisen, skojja oså för att lugna, lättare o lugna när de är mer med :)
Sandra, Lilla Mamma!
Jag har ammat överallt...inte för att jag vill slänga fram tuttarna hur som helst! Jag har t.o.m. suttit på Solvalla och ammat. Tunnelbanestationer, däremot ej inne på tunnelbanan, då hoppade jag av och amma¨de på stationen istället. Det går så lätt att hindra insyn...ex.vis med en liten bomullsfilt!
Jag ser det som det mest naturliga i världen, att ge sitt barn mat...de som tänker sexuellt i dessa situationer har en skruv lös....Det är det vackraste som finns att se en mor mata sin baby! Jag, pratar bara för mig själv, men inte tänker jag att brösten är ett sexobjekt, för det första så är de sig inte lika när man är ammande, de är större, vårtgården är större, mörkare, brösten oftast mer blå-ådriga!
Det är bara en enda gång jag reagerat på en ammande mamma, det var på tunnelbanan, rusningstrafik, när en mamma slänger upp sin tutte, barnet är ca 4-5 år, han står upp och diar. Då tyckte jag det var ett lite för mycket!
Så amma på du...känner du dig störd av folk omkring, eller att Melanie blir orolig, så då kan du dra dig undan!
För mig är det helt naturligt och vackert!
Kramar om!
P.S. Ja din dotter är en kopia av dig här, på det här fotot! som jag skrev på FB! D.S.
Mormor, jag, alltså...väller ut i soffan...klädd i grisrosa!
